En överblick av musikterapi i Sverige
Av: Magnus Borg
Rodrigo Veramendi
Innehållsförteckning
- Inledning
- Syfte
- Musikterapi: Definitioner
- Förbundet för musikterapi i Sverige
- Musikterapi historia
- Musikterapins historia i Sverige
- De hälsosamma effekterna av musik
- Beskrivning av de vanligaste metoderna i Sverige
- RGRM-metoden
- Tomatis-metoden
- Funktionsinriktad musikterapi
- Bunne-metoden
- Var kan man studera musikterapi
- Tomatis
- Ronnie Gardiner metoden. RGRM.
- Funktionsinriktad musikterapi
- Musikterapiinstitutet
- Musikhögskolan Ingesund
- Kungliga musikhögskolan
- Var kan man utöva musikterapi
- Slutsatser
- Referenser
- Bilaga
1. Musikterapi böcker
Inledning
Musikens helande kraft har använd alla tiders på alla kulturer i världen. Metoden visade sig framgångsrikt med psykiska som fysiska verkan. Musik är ett sätt att kommunicera, etablera ömsesidig interaktion och gemensamt skapande, förutom att ljudvibrationer har direkta verkningar på psykologiska och fysiologiska funktioner. Kroppen kan påverkas på flera sätt av ljud och musik: hudens elektriska motstånd förändras liksom andnings- och pulsfrekvensen samt den generella aktivitetsnivån. I allmänhet har rytmisk musik en stimulerande och upplyftande effekt, medan lugn och långsam musik kan dämpa och lindra spänning och smärta. Musikterapeutens roll är vanligen att med hjälp av olika musikaktiviteter utveckla individens resurser på områden som perception, motorik, tal, känslouttryck, identitetsmedvetande och sociala färdigheter. Musik används inom psykologisk och psykiatrisk behandling i olika syften, som terapeutiskt medel bl.a. inom den humanistiska psykologins olika riktningar, inom den antroposofiska medicinen och inom specialpedagogiken vid behandling av utvecklingsstörda barn. Det finns läkare som använder musik för att göra patienter avslappnade inför operationer mm.
Musikterapi bedrivs med barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder eller särskilda behov inom skola och omsorg, och i behandlingsverksamheter som habilitering, rehabilitering, barn- och ungdomspsykiatri, vuxenpsykiatri, långtidssjukvård, geriatrik m.fl.
Syfte
Vårt syfte med detta arbete var att ta reda på hur musik fungerar som behandlingsmetod i Sverige. Samtidigt ville vi belysa olika aspekter av musikterapi genom en översikt och kartläggning av de olika metoderna som är verksamma i Sverige i dag.
Musikterapi: Definitioner
Enligt Psykologi Lexikon musikterapi är ett ”terapeutiskt hjälpmedel som används för att lindra eller bota psykiska och fysiska sjukdomar. Musik har gynnsamt inflytande vid t ex avslappningsträning, vid behandling av afasier samt vid träning och undervisning av psykiskt utvecklingsstörda.” Egidius, Henry, 1997, Psykologi Lexikon, Stockholm, Natur och Kultur.
Musikterapi enligt Världsorganisation för musikterapi (WFMT):
”Musikterapi innebär att en utbildad musikterapeut använder sig av musik och/eller musikaliska element (ljud, rytm, melodi, harmoni) i en process avsedd att möjliggöra och främja kommunikation, relaterande, inlärning, mobilisering, uttryck och andra relevanta terapeutiska mål med syfte att tillgodose fysiska, emotionella, mentala, sociala och kognitiva behov.
Musikterapi har som mål att ge individen möjlighet att utveckla resurser och/eller återerövra funktioner så att han eller hon kan uppnå bättre intra - och interpersonell integrering och förbättrad livskvalitet.”
Förbundet för musikterapi i Sverige
Förbundet för musikterapi i Sverige är ett förbund som vänder sig till utbildade, yrkesverksamma musikterapeuter, till musikterapistuderande och andra personer med intresse för musikterapi i Sverige.
Förbundet representerar den svenska musikterapin som helhet och verkar för samarbete mellan de olika musikterapiformer som förekommer både nationellt och internationellt. Dess uppgift är också att sprida kännedom och kunskap om musikterapi i Sverige.
En tidskrift för medlemmarna ges ut vid minst två tillfällen per år.
Musikterapins historia
Det är viktigt att påpeka att många experter betraktar Emile Jaques-Dalcroze som musiks terapi grundare. Han föddes 1865 i Wien. Det var när han undervisade vid konservatoriet som Dalcroze lagt märke till att eleverna ofta gjorde små rörelser för att underlätta de gehörsövningar som han gav dem. Av denna iakttagelse drog Dalcroze slutsatsen, att vi uppfattar musik med led- och muskelsinnet i lika hög grad som vi gör med hörseln.
Syftet med Dalcrozemetoden är att hjälpa eleverna att uppleva och lära sig om musik genom att röra sig till den. Dalcroze hävdade att för att verkligen förstå musiken och komma åt dess emotionella innehåll måste man ha upplevt musiken med hela sin person, med både kropp och själ.
Det blev ett stort intresse för dalcrozemetoden. Dalcroze reste runt i Europa för att hålla föreläsningar och demonstrera sin metod.
1911 bildade Dalcroze en skola för rytmik i Hellerau nära Dresden. Skolan blev dock tvungen att stänga när första världskriget bröt ut. Dalcroze beslöt sig då att återvända till Genève där han grundade Institut Jaques-Dalcroze som ett centrum för Rytmikundervisningen i världen. Dalcroze var rektor för institutet och verkade där ända till sin död 1950.
Idag undervisas det enligt dalcrozemetoden i ett tiotal olika länder i världen. Metodens styrka är dess flexibilitet och mångsidighet. Den utvecklas hela tiden och anpassas efter olika förutsättningar, kulturer och tidsepoker. http://www.satbmusic.com/srd/asp/historik.asp 2008-12-19
Men musikterapins historia börjar i USA där man på 1940-talet startar utbildningar. Music research Foundation bildades 1944 där man undersökte möjligheterna med musikterapi och två år senare 1946 startade det utbildningar vid universiteten. De första personerna man behandlade med musikterapi var krigsveteraner från Andra världskriget.
Den moderna musikterapin har efter Andra Världskriget utvecklats i huvudsak i två former, klinisk musikterapi och pedagogisk musikterapi,
År 1958 startade man en utbildning på musikhögskolan i Wien som var först ut i Europa och det var man till slutet av 60-talet.
Det var under 1970-talet omsorgsvården tog denna form av terapi till sig och senare psykiatrin på 1980-talet. Man använde det även på cancerpatienter och på olika institutioner.
I Europa och Sverige är det på 80-talet musikterapin slog igenom på allvar.
Musikterapins historia i Sverige
Första gången musikterapi användes som begrepp var 1950-talet.
År 1974 hölls en kurs med föreläsare från de nordiska länderna.
Samma år bildades SFM (Svensk Musik Terapi).
Flera av grundarna av SFM var musikpedagoger som arbetade med personer med fysiska och psykiska handikapp. Syftet med föreningen var att få fram en utbildning i ämnet. Under 1980-talet skapades olika inriktningar eftersom det fanns olika ideologer och arbetssätt hur
musikterapi skall se ut. De olika ideologernas företrädare etablerade sig vid olika utbildningsinstutioner .
På 90-talet försökte man gå ihop till en integrering på tre nordiska musikterapikonferenser. Idag finns det huvudsakligen tre olika utbildningar i Sverige.
1. Utbildningen vid Sjöviks Folkhögskola som har en specialpedagogisk inriktning
med musikterapi på en basal nivå d.v.s. grunder i musikkunskap och metodik
samt psykologi, social omsorg och olika funktionshinder.
2. Kungliga Musikhögskolan i Stockholm som har en musikterapiutbildning med
Psykodynamiskt perspektiv.
3. Musikterapiinstitutet i Uppsala och Musikhögskolan Ingesund vid Karlstads
Universitet, som står för en funktionsinriktad musikterapiutbildning.
De hälsosamma effekterna av musik
Nu är det bevisat att rätt sorts musik har positiva effekter på människan. Musik kan sätta oss i olika sinnesstämningar. Vissa låtar gör oss lugna och glada, andra nedstämda. Väljer man rätt sorts musik kan denna hjälpa till att skapa fysisk och psykisk avslappning för patienten.
Enligt socialstyrelsen ska begreppet omvårdnad, främja hälsa och lindra lidande. Musik i sig kan inte bota men väl lindra och skapa tillfredställelse.
Man kan inte kalla all musikuppspelning för patienter för musikterapi, för att kallas detta krävs ett terapeutiskt möte av utbildade musikterapeuter.
Alla studier med effekten av lugnande musik vid operation har visat på goda resultat där patienten behöver mindre smärtstillande medel samt har en lugnande effekt för själen.
Vad det gäller hjärtfrekvens och puls har lugnade musik inte så stor betydelse men visar ändå en viss skillnad.
Det kortisolpåslag som sker vid operation kan också sänkas snabbare med musik.
Det finns exempel brännskadade patienter som får sina sår omlagda som upplever det mindre smärtsamt med musik.
Även vid förlossning kan modern uppleva att oron minskar speciellt vid kejsarsnitt.
På sjukhus använder man sig ibland av musik vid sänggående i avslappningssyfte då patienterna upplever bättre sömnkvalite och känner sig mer utvilade.
Musik med en rytm av 50-60/slag per minut minska ro vid t.ex. måltid, speciellt för äldre och dementa personer och kan även stilla ett aggressivt och oroligt beteende
Beskrivning av de vanligaste metoderna i Sverige
RGRM-Metoden
RGRM-Metoden är utformad för att tilltala och hjälpa människor med skador och sjukdomar i nervsystem och hjärna. Metoden har blivit ett komplement till övrig behandling.
Målgrupperna är i första hand: Rehabilitering, habilitering, skola, förskola, särskola, arbetsliv, idrottsrörelse, folkbildning och teambuilding. Metoden används både inom sjukvården som rehabiliteringsresurs samt i den privata sektorn.
Strokepatienter: Hittills har metoden med störst framgång praktiserats inom strokevård där också dokumenterade forskningsstudier genomförts. I dag finns det ett flertal verksamma RGRM-grupper inom stroke-rehabiliteringen.
Psykiatripatienter: Metoden har blivit ett komplement till övrig behandling inom psykiatrin, t.ex. i arbetet med personer som har DAMP, ADHD, Parkinson, demens och autism.
RGRM Metoden kan också med fördel användas inom friskvård.
Sedan 1993 är RGRM Metoden ett begrepp som lanseras inom både friskvård och sjukvård. Metoden är främst utformad för att hjälpa människor med skador och sjukdomar i nervsystem och hjärna och används framgångsrikt både för barn och vuxna.
RGRM-Metoden är multisensorisk – metoden leker med rytm, musik och rörelse för att främja en harmoni av naturliga rörelsemönster i människans kropp och sinnen.
Metoden utövas med fördel som en gruppaktivitet. Deltagarna praktiserar metoden sittande på en stol eller stående, beroende på den enskildes förmåga. Gruppen leds av en diplomerad utövare i metoden med hjälp av ett unikt notsystem. Notsystemet är kombinerat av kroppssymboler i rött och blått, med tillhörande ljudkoder och rörelser. Rörelserna utövas genom att händerna klappar på knäna och fötterna stampar i golvet utan behov av andra material än den egna kroppen. Notsystemet kan sättas samman i ett otal kombinationer för att stimulera olika delar av hjärnan.
RGRM-Metoden stimulerar rörelseförmåga, läs- och talförmåga, rytmkänsla, kroppsuppfattning, balans och självkännedom, minne, koordination, motorik, liksidighet, koncentration, uthållighet och sociala färdigheter.
Under senare år har intresset för RGRM ökat betydligt tack vare forskningsresultat från Karolinska Institutet, Stockholms läns Strokeförening (SLSF) och Stockholms Sjukhem.
Sedan starten har RGRM-Metoden erbjudit ett hundratal föreläsningar och publicerats i både television och press över hela landet. Ronnie Gardiners idé har vuxit till organiserad verksamhet och erbjuder idag allt fler människor en möjlighet att utmanas och utvecklas i RGRM-Metoden.
Tomatis-metoden
Tomatis-metoden är en pedagogisk träningsmetod som hjälper din hjärna att hantera, sortera och prioritera information snabbare och bättre. Hjärnan tränas genom datorbearbetade, komplexa ljud via trumhinnan och vibrationer i skallbenet med specialbyggda hörlurar. Ljudet är inte statiskt - som på en CD - utan dynamiskt och med gradvis ökande svårighetsgrad. Tomatismetoden ger bestående resultat, är väl beprövad och vetenskapligt dokumenterad.
BUP Strömstad: Långtiduppföljning av Tomatisprojektet år 2000-2002
Ulla Staf, leg psykolog och tidigare enhetschef vid BUP i Strömstad, har gjort en långtidsuppföljning av effekterna av Tomatisträning efter 3-4 år.
Kliniken erbjuder Tomatisträning för barn med bland annat ADHD-liknande symptom och autism sedan år 2002.
Resultaten är synnerligen goda och statistiskt säkerställda.
Ulla Staf skriver så här i den avslutande diskussionen:
"Anledningen till att vi startade ett Tomatisprojekt vid BUP i Störmstad, var att finna bättre behandlingsmetoder än de som traditionellt erbjuds för barn med uppmärksamhets- och koncentrationsrproblem samt problem med beteende och social förmåga (motsvarande ADHD med olika former av beteendestörningar). Vi anser nu att vi kan rekommendera Tomatisträning för dessa barn."
Socialtjänsten i Solna, Sundbyberg, Ekerö och Sollentuna kommuner i Stockholms län tecknar ramavtal med Tomatis Nordiska för att hjälpa barn och ungdomar.
Liksom vid tidigare upphandlingar fick Tomatis Nordiska högsta betyg vid utvärderingen.
BUP i Strömstad arbetar med Tomatismetoden sedan hösten 2000 och kan erbjuda barn och ungdomar med i första hand ADHD-diagnos i Västra Götalandsregionen träning. Tre psykologer på mottagningen och en sjukgymnast har utbildats och certifierats i Tomatismetoden. www.tomatis.se
Funktionsinriktad musikterapi
FMT-metoden utvecklades av Lasse Hjelm under hans femtonåriga engagemang på Folke Bernadottehemmet, Uppsala (1975-89). Behandlingen genomförs alltid individuellt. Terapeutens behandlingsinstrument är huvudsakligen pianot med vilket han/hon lockar, stimulerar och motiverar adepten till motorisk aktivitet genom dennes spel på trummor och speciella blåsinstrument.
Genom speciella kombinationer och noggrant avvägda uppställningar av trummor och andra attribut påverkas adeptens perception och motoriska aktivitet i en funktionsutvecklande process.
Metoden är icke-verbal, vilket innebär att den sker helt
· utan instruktioner
· utan anvisningar
· utan kommentarer
· utan verbalt beröm
Målet är att med de specialkomponerade musikkoderna skapa strukturella minnesspår i hjärnan och att därigenom åstadkomma reaktioner, omedvetna handlingar, som senare kan organiseras till förmån för individen.
Grunden för behandlingsarbetet är individens
· egen reaktion – utan andras önskan/vilja/krav
· egen handling – utan instruktion
· egen tanke – utan andras ord eller förmaningar
· egen planering – utan fysisk påverkan
Patientens kategorier:
-
1: medfödda eller förlossningsskador (ex CP) – muskelsjukdomar – traumatiska skador – stroke.
-
2: begåvningshandikapp – beteendestörningar – autism och autismliknande tillstånd – psykiska störningar – demensen.
-
3: specifika funktionssvårigheter som: läs- och skrivsvårigheter, dyslexi, dyskalkuli och koncentrationsstörningar – DAMP/ADHD – Aspergers syndrom mm.
-
4: Egenvald FMT-behandling.
Metoden kan användas oavsett ålder, då utgångspunkt alltid tas från individens begåvnings- och funktionsnivå.
Bunne-metoden
Sten Bunne startade sin verksamhet under namnet Musikpedagogen och började vid samma tid tillverka de första bygelgitarrerna. Tillverkningen av Bunnes instrument har skett vid Staffansgården i Delsbo men har nu lagts ut på andra tillverkare i takt med att volymerna har ökat. Idag exporteras instrument till ett 10-tal länder bl a Japan. Musinova utvecklar, tillverkar och säljer pedagogiska musikinstrument och litteratur. Anordnar också kurser och föreläsningar om instrumenten och den metodiska ramen . Utövandet anpassar varje användare/ledare efter den aktuella situationen. Kort sagt metoden ge alla möjlighet att utöva musik oavsett vilka psykiska eller fysiska förutsättningar som finns hos individen.
Bunnes instrument används i första hand är det inom skola, vård, omsorg och folkbildning Inom musikterapi används instrumenten flitigt oberoende av vilken metod eller inriktning man själv valt att använda. www.musinova.se/
Var man kan studera musikterapi
Tomatis-metoden
Tomatis Nordiska utbildar i Tomatismetoden. Utbildningen är en påbyggnadsutbildning för psykologer, pedagoger, läkare, logopeder, terapeuter med flera som önskar använda metoden som ett verktyg i sitt yrke. Solna, Stockholm.
Ronnie Gardiner Rythm Musical Method
Vårdvetenskap med inriktning mot musikterapi/musiker, 7.5 högskolepoäng
Kursen syfte är att ge en introduktion till musikterapins betydelse för patienter med stroke eller andra hjärnskador.
Kursen behandlar grundläggande kunskaper i musikterapi enligt RGRM-metoden (Ronnie Gardiner Rythm Musical Method) samt en introduktion i musikterapeutiskt arbete med barn
som har kognitiva funktionshinder. Under kursen ges även en introduktion gällande forskning och utvärdering av vårdvetenskapligt inriktad musikterapi samt vårdvetenskapligt förankrade samtal vid val av musik för terapisessioner. Högskolan i Borås www.hb.se 2008-12-15
(2008-11-17)
Funktionsinriktad musikterapi
FMT-metoden utvecklades av Lasse Hjelm under hans femtonåriga engagemang på Folke Bernadottehemmet, Uppsala (1975-89).
3: årig utbildning (halvfart) av FMT-terapeuter finns idag på Musikterapiinstitutet i Uppsala.
Man kan läsa upp till 90 hp
I behandlingsformen FMT, funktionsinriktad musikterapi, används musiken som medel, inte som mål. FMT- terapeuten använder akustiskt piano, medan den som behandlas spelar på slagverksinstrument mm.
FMT utvecklar och förbättrar funktionsnivån för människor med allt från läs- och skrivsvårigheter till CP-skador och autism.
Funktionsinriktade musikterapeuter anlitas till exempel av särskola, träningsskola, grundskola (barn i behov av särskilt stöd), delar av samhällets omsorgsverksamhet samt habilitering och rehabilitering inom hälso- och sjukvård.
Musikhögskolan Ingesund
Grundutbildningen omfattar 90 hp (A-, B- och C-kurs om vardera 30 hp) och ges på halvfart under tre år. Förkunskapskrav: Grundläggande behörighet
Kungliga Musikhögskolan
Magisterprogram i musikpedagogik med profil musikterapi 60 hp.
Filosofie magisterexamen i musikpedagogik
Musikterapeuter utbildade vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm (KMH), arbetar med musik och musikalisk kommunikation som medel för att väcka och påverka emotioner, för att frigöra psykiska blockeringar och påverka negativa psykiska tillstånd. Musikupplevelse, musikaliskt skapande och samspel används i terapeutiskt och hälsofrämjande syfte. KMH:s musikterapeututbildning utgår från en psykodynamisk grund, och leder till magisterexamen.
Profilen vänder sig till dig som har minst 180 hp musikutbildning på högskolenivå eller motsvarande kompetens, samt yrkesmässig erfarenhet av att använda musik i pedagogiskt eller hälsovårdande sammanhang. Du kan också vara behörig om du har annan högskoleutbildning (psykolog, lärare, arbetsterapeut, läkare eller liknande) och har dokumenterade praktiska och teoretiska kunskaper i musik.
Utbildningen, som utgår från en humanistisk musik syn, är processinriktad och syftar till integrering av musikalisk och terapeutisk kompetens. Studierna ger kunskap om hur musik används i hälsofrämjande och terapeutiskt syfte. Utbildningen innebär teoretiska studier, metodik, praktiska övningsmoment och handledd praktik. Den avslutas med en magisteruppsats inom ämnesområdet musikterapi.
Utbildningen har psykoterapeutisk inriktning vilket innebär att du i anslutning till utbildningen också ska genomgå egenterapi.
Var man kan utöva musikterapi:
Som första sjukhus i landet erbjuder Universitetssjukhuset Örebro både patienter och personal lugn och avslappnande klassisk- och modern musik genom utvecklingen av en intern radiokanal.
I många vetenskapliga studier framhålls musikens betydelse för hälsan. Musik med välgörande effekt är långsam, har en repetitiv rytm, lågt tonläge och harmonisk samklang. Den klassiska musiken utgör ett typexempel på detta.
Som första sjukhus i landet kan Universitetssjukhuset Örebro (USÖ) från och med mars 2006 erbjuda både patienter och personal lugn och avslappnande klassisk- och modern musik genom utvecklingen av en intern radiokanal. Genom denna radiokanal kan USÖ lyfta fram och spegla spännvidden på sjukhusets egen forskning, samt ge patienter och medarbetare möjlighet till en ny dimension till vård- och arbetsmiljö.
I modern medicin kan musik användas i terapeutiskt syfte, för att reducera stress, smärta och ångest, men också för att lindra känslor av isolering och ensamhet. Musik främjar möjligheterna till vila, sömn och återhämtning. Används hörlurar kan dessutom oönskade ljud stängas ute.
– Genom att det utvecklats vetenskap runt musikens betydelse för hälsan kan vi nu använda den som ett komplement till den övriga traditionella sjukvården, säger Ulrica Nilsson, anestesisjuksköterska och medicine doktor med forskningsfokus på musik och hälsa. Därför är det positivt att USÖ via denna radiokanal kan erbjuda alla patienter en musik som i vetenskapliga studier har visat sig ha betydelse för hälsan.
Radiokanalen har utvecklats i samarbete med Naxos och nås via kanal sex på den radio som finns i dagrum, väntrum och personalrum samt vid varje patientplats.
Slutsatser
Utveckling i Sverige är inte som andra länder i Norden där musik är mer använt som terapiform.
Tillgången till musikterapin är liten. Förbundet för Musikterapi i Sverige (FMS) har försökt att nå ut för att upplysa allmänheten om musikterapins nytta genom olika kanaler, det vill säga artiklar, kurser, föreläsningar etc.
Karolinska institutet gjorde omfattande redovisningar som blev internationellt erkända men samma publicitet i Sverige uteblev.
I Kronobergs län görs olika insatser genom studieförbund riktat till musikupplevelse så man kan inte prata om renodlad musikterapi.
Utbildningsmässigt ser utbildningarna i musikterapi olika ut runt om i Sverige. Allt från en 15 poängskurs till en treårig utbildning på universitet/högskola.
Vi tycker att musikterapi skulle behandlas mer seriöst som behandlingsmetod av ovanstående och lära sig av övriga världen att detta är stor resurs för patienter/brukare..
Vi behöver som vårdare bredda våra kunskaper i olika terapiformer, musikterapi och andra konstnärliga terapiformer. Våra kommande brukare skulle gagnas av denna form av behandling.
Referenser:
1- 2007-01-01
www.tomatis.se (2008-12-15)
2- (2008-11-17)
Högskolan i Borås www.hb.se 2008-12-15
7- Egidius, Henry, 1997, Psykologi Lexikon, Stockholm, Natur och Kultur.
12- FMT-metoden som hjälpmedel i skolan 2003, 2008-12-15
En litteraturstudie om musikterapi som behandlingsform
Bilagor
1- Musikterapi böcker
1- Den spröda tonen bortom glömskan : 2 en bok om musikterapi och uttryckande konstterapi, Andersson, Birgitta, Jungeströms 2003, Jungeströms Böcker o Konst.
Birgitta Andersson är musikterapeut och terapeut för uttryckande konst. Hon hr under många år företagit långa föredragsturneer i hela Sverige och hon har i hög grad medverkat till att göra de svårt sjuka i cancer och demenssjukdomar synliga och därigenom gjort det möjligt att förbättra vården av dessa patienter. Birgitta Andersson har också varit anlitat som expert vid utvecklingen av äldrevården i Japan.
Inga-Britta Jungeström är författare/förläggare och har skrivit boken efter Birgitta Anderssons intentioner och kunnande.
2- När orden inte räcker till: läkning av psykosomatisk sjukdom genom terapeutiskt arbete med musik, dans, bild och psykodrama. Theorell Tores, 1998, Natur & Kultur.
Psykosomatiska patienter med långvariga kroppsliga symtom kan hämta läkande kraft ur att uttrycka sig konstnärligt inom en psykoterapeutisk relation. Författarna visar här med starka fallbeskrivningar hur musik-, dans- eller bildterapi, alternativt psykodrama, hjälper dessa patienter att bryta sig ur sina begränsade liv.
En kvinna var mycket kraftigt överviktig. Hon förde en ensam tillvaro med chipsätande hemma i soffan, bedrev oengagerade studier och var långtidssjukskriven. Redan under barndomen började hon att söka tröst i mat. Hennes mamma hade då försökt ta livet av sig åtskilliga gånger. I psykodrama förmåddes kvinnan att spela upp scener från olika delar av sitt liv, t.ex. om hur hon ljög hos dagmamman och hemma så att hon skulle få dubbla måltider. Terapin ledde till att hon startade en egen affär som går bra, inledde en givande relation med en man och gick igenom viktminskningsbehandling.
Denna konstpsykoterapi bedrevs inom ett projekt vid Karolinska Institutet där 43 personer deltog, vilka under minst ett år varit helt eller delvis förhindrade att arbeta p.g.a. kroniska smärtor och en rad andra psykosomatiska symtom. De allra flesta var kvinnor och de erbjöds individuell musik-, dans- eller bildterapi, alternativt psykodrama i grupp, i regel en gång i veckan under cirka två år.
En omfattande utvärdering av projektet genomfördes med fysiologiska mätningar, intervjuer och formulär. Resultaten visade att under det andra året i terapin förbättrades generellt patienternas psykiska och sociala tillstånd varaktigt. Däremot hade de fysiska symtomen inte minskat i den takt som förväntats – ett tecken på att psykosomatiska sjukdomar fordrar lång behandlingstid, enligt författarna.
Medverkande:
Töres Theorell (red.) är professor i psykosocial miljömedicin vid Karolinska Institutet och chef för Statens Institut för Psykosocial Miljömedicin (IPM). Han var medicinskt ansvarig för Konstpsykoterapiprojektet som beskrivs i boken.
Kristoffer Konarski är psykolog och docent i psykosomatik vid Karolinska Institutet. Han var grupphandledare för de fyra terapeuterna i projektet.
Robert Engström är musikterapeut, Ann Marie Lagercrantz är bildterapeut, Karin Thulin är dansterapeut och Judith Teszáry är psykodramaterapeut
3- Må bättre med musik. Bojner Horwitz, Eva, Bojner, Gunilla, 2005, Ica Bokförlag
Denna bok är en populärvetenskaplig och praktisk handledning som vänder sig till den breda allmänheten. I boken ges både kunskap och redskap för att på ett nytt sätt kunna använda musik för att påverka hälsan.
I DEL 1 ges en teoretisk bakgrund där man kan läsa om vilka effekter musiken kan ha på vår kropp sett utifrån psykologiska, pedagogiska, medicinska, terapeutiska och sociala perspektiv.
I DEL 2 ges tips på hur man kan söka hjälp av musik samt hur man kan praktisera den. Här vänder man sig till mamman och det ofödda barnet, förskolebarn, skolbarn, it-människan och den stressade individen, arbetslösa och utsatta och de gamla.
I DEL 3 presenteras register och musikförslag. En ny form av känsloregistrering presenteras, som kan bli en början till hur man på egen hand kan utforska och lära av musikens känsloförmedlande funktioner. Popmusik och klassisk, seriös musik har kategoriserats utifrån ett givet känsloregister. Förhoppningsvis kan man så småningom bygga ett eget sådant register.
Tips på avspänningsmusik, visor och psalmer presenteras också i bokens tredje del tillsammans med musikförslag till dop, konfirmation, bröllop och begravning. Avslutningsvis finns register på musikinstitutioner och teatrar runt om i landet samt länktips.
Växla gärna mellan teoretiska och praktiska delar vid läsning för att få fördjupad kunskap. Använd gärna boken som en uppslagsbok. Att koppla samman musik och hälsa ligger rätt i tiden. Denna bok är dessutom unik, eftersom den pekar på musikens oändliga möjligheter gentemot olika åldersgrupper. 6 illustrationer i svartvitt.
Om författarna:
Eva Bojner Horwitz är sjukgymnast och dansterapeut och har doktorerat inom området smärtforskning. Gunilla Bojner är bibliotekarie och musikforskare. Författarna är bosatta i Stockholm.
4- Hemisfärernas Musik: Om Musikhanteringen I Hjärnan
Vad sker i hjärnan när vi tar del av eller utövar musik? Finns ett musikcentrum i hjärnan och i så fall var? Arbetar hjärnan med musik på samma sätt hos den musikaliskt otränade och hos proffsmusikern? Vad händer med musikaliteten vid en hjärnskada? Musik väcker känslor - vad händer i hjärnan då? Blir man intelligentare av att syssla med och lyssna till Mozarts musik?
Hjärnans funktioner är i vissa avseenden ganska väl kartlagda. Den musikaliska förmågans lokalisation i hjärnan är mindre väl utredd än vår språkliga förmåga, men det finns en forskning om hjärnan och musiken. Denna bok söker ge en lättläst exposé över dagens kunskaper om vad som sker i hjärnan då musik pågår.
Förutom att ge en populärvetenskaplig framställning av de rent medicinska/fysiologiska aspekterna på ämnet diskuterar Jan Fagius också bland annat musik och känslor, musik som
terapi, musik och pedagogik.
Hjärnans båda halvor har utseende av halvklot, hemisfärer. I det antika Grekland såg man i himlakropparnas rörelser en harmoni och talade om "sfärernas musik". Hemisfärernas musik utgörs i stället av vår fantastiska hjärnas förmåga att sätta samman ljud och organisera dem till det fenomen som vi kallar musik. Jan Fagius, docent i neurologi vid Uppsala universitet, amatörmusiker och körsångare, ger i HEMISFÄRERNAS MUSIK en sammanfattning av kunskapsläget vid 2000-talets inledning om hur hjärnan gör musik.
"Jan Fagius lyckas på ett imponerande sätt med den allt annat än enkla populärvetenskapliga uppgiften att sammanfatta stora delar av den relevanta neurobiologiska litteraturen utan att vare sig bli otillgänglig för lekmannen eller överförenklande."(Fredrik Ullén, med dr och pianist, Läkartidningen)
"Han skriver väl och gör verkligen sitt bästa för att hjälpa den allmänintresserade läsaren på traven... hans bok är ett mycket vackert uttryck för den mänskliga hjärnans förmåga att utröna sin egen funktion." (Jan Ceder, Bohusläningen)
"Jan Fagius beskriver invecklade fenomen med beundransvärd klarhet. Det är mycket pedagogiskt utan att bli tråkigt."(Bertil Pettersson, Skånska Dagbladet)"Han gör en grundlig genomgång av forskningsläget. Vilket är rolig läsning!"(CC, Forskning och Framsteg)
"... han utvecklar ämnet på ett intresseväckande populärvetenskapligt sätt."(Harald Axelsson, Vetlanda-Posten)
"Boken förmedlar, utöver en mängd fakta, också den övertygelsen att musiklyssnande och musicerande är självklart berikande: en i stort sett outtömlig källa till glädje och tröst."(Per Olov Backman, Östgöta Correspondenten)
5- Mozarteffekten : musikens oanade kraft. Campbell, Don, 2004, Damm Förlag AB.
6- Varma ögonblick: om musik, hälsa och livskvalitet, Ruud, Even 2002 Bo Ejeby Förlag.
7- Skapande och kroppsbaserade komplementära terapier. Englund, Birgitta, 2004, Studentlitteratur AB.
Syftet med boken är att ge en grundläggande orientering i hur rörelse, dans, musik, måleri och litteratur kan användas i prevention, vård och rehabilitering. Hälsa är ett dynamiskt samspel mellan fysiska, psykiska, emotionella och andliga aspekter i människan. Hälsa har att göra med helhet och skapande processer kan användas som medel för att uppleva sig själv hel och hållen. I boken presenteras olika metoder som kan mobilisera självläkande krafter, som stärker identitet och copingförmåga, och som hjälper människor att finna sammanhang och mening.
8- Det måste få ta tid - En studie av musikterapeuters verksamhet i skolan; Anita Granberg
Akademisk doktorsavhandling; Centrum för musikpedagogisk forskning, MPC
Kungliga musikhögskolan, Stockholm, 2004, ISBN 91-88842-30-4, ISSN 1403-400X.
Musikterapeuters verksamhet i Sverige omfattar ett brett fält, där skolan upptar en ökande andel. Med olika metoder och tekniker används musik för att stödja och hjälpa eleverna i skolan.
I Anita Granbergs avhandling redovisas en kartläggning av musikterapiverksamheter i Sverige. Vidare beskrivs och analyseras ett antal musikterapisessioner med grupper och individuellt, i grund- och särskola. Anita Granberg har också intervjuat några företrädare för olika svenska utbildningsinriktningar om vad som kännetecknar och motiverar den musikterapeutiska verksamheten och hur uttagningen av elever till musikterapi går till samt hur samverkan med övrig skolverksamhet sker. En förutsättning är en välfungerande samsyn och ett nära samarbete vid planering och genomförande av arbetet, där olika tidsfaktorer är betydelsefulla.
Det måste få ta tid är en av Anita Granbergs slutsatser och avhandlingen ger en bild av hur musikterapi kan bidra med hjälp och stöd till elever liksom till utveckling av skolans och undervisningens bemötande av olika behov i "en skola för alla".
